Den senaste tiden har gett oss splittrade signaler kring framtiden för bakgrundskontroller. Trygghetsfrågor dominerar för tillfället den politiska debatten, detta med bakgrund i skenande kriminalitet och ökad otrygghet. I detta sammanhang är bakgrundskontroller ett viktigt verktyg för att motverka framför allt arbetslivskriminaliteten. Samhället vill ta krafttag för att skapa tryggare miljöer för Sveriges medborgare. Men samtidigt agerar nu domstolar på ett sätt som omöjliggör detta arbete.

Vad har hänt?

Tingsrätterna i Umeå och Skellefteå meddelade tidigare i våras, som första myndighet, att de valt att inte lämna ut domar till rättsdatabaser, vars utgivningsbevis är grundlagsskyddat. Nekandet motiverades av att utlämnandet ansågs bryta mot GDPR.

Det är tydligt att det idag finns en kunskapslucka kring bakgrundskontroller och det är viktigt att poängtera att bakgrundskontroller inte per se bryter mot GDPR. Det finns en bransch som värnar om integriteten, och som har säkerställt att deras bakgrundskontroller är lagenliga med GDPR. För dessa tjänster finns det inte lagligt stöd till att neka utlämning. Vilket alltså tingsrätterna i Umeå och Skellefteå nu gjort, med stöd från Hovrätten för Övre Norrland som gett avslag på överklagande.

Vad innebär det när utlämnandet av brottmålsdomar nekas även till seriösa aktörer?

Bakgrundskontroller används idag av ett stort antal företag, myndigheter, politiska partier, föreningar och andra organisationer. Politiska organisationer gör regelmässigt bakgrundskontroller av personer inför att dessa föreslås för förtroendeuppdrag. Även banker gör bakgrundskontroller inom ramen för det tvingande arbetet mot penningtvätt. Upphandlande myndigheter använder sig av rättsdatabaser för att göra en typ av bakgrundskontroll, både inför och under upphandling och avtalsperioder för att kontrollera anbudsgivares företrädare, och för att säkerställa att dessa uppfyller kraven i tillämplig upphandlingslagstiftning och ingångna avtal.

Så, både offentliga och privata aktörer använder sig av bakgrundskontroller idag, det har blivit ett sätt att skydda sig från den nya verklighet vi idag lever i. En verklighet där kriminaliteten hittar varje möjlighet att utnyttja samhällsfunktioner till deras egen vinning.

Viktigt med förståelse för att det finns olika typer av bakgrundskontroller

Vi är många i bakgrundskontrollbranschen som använder seriösa rättsdatabaser för att få fram den juridiska informationen till våra bakgrundskontroller. Vi på ToFindOut, tillsammans med alla som är en del av branschföreningen Bakgrundskontrollföretagen, BKF, följer samtliga krav när det gäller GDPR. För oss är det en självklarhet att våra bakgrundskontroller ska respektera den personliga integriteten.

Bakgrundskontroller är ett viktigt verktyg i motverkandet av kriminaliteten, inte minst på arbetsplatser. Om Umeå tingsrätts beslut blir praxis för andra domstolar riskerar vi att låta en kunskapslucka sätta krokben för detta viktiga arbete. Det finns en samhällsviktig bransch som strikt följer GDPR, att göra det omöjligt för dessa aktörer att verka kommer endast innebära en enklare spelplan för kriminaliteten. Vi måste få en förståelse för vilka kontroller som bryter mot GDPR, och vilka kontroller där det faktiskt inte finns något lagligt stöd att neka utlämning.

/Birgitta Edlund, vd, ToFindOut

LÄS MER:

⚖ Hur kan bakgrundskontroller göras i enlighet med GDPR? Vi förklarar enkelt här! Läs också mer om hur vi på ToFindOut jobbar med GDPR

🔗 Problemen med arbetslivskriminalitet, infiltration och organiserad brottslighet mot företag och offentlig verksamhet har aldrig tidigare varit större. Vi behöver verktyg och samverkan för att tillsammans kunna arbeta mot detta. Ändå pågår just nu hädelser som tvärtemot kan komma att göra det svårare att göra bakgrundskontroller, i och med domstolarnas nekade utlämning av allmänna handlingar till de grundlagsskyddade rättsdatabaserna.

Frågan och situationen diskuteras flitigt i media just nu: