Den ökade brottsligheten sätter sina spår på samhällstron
Svenskarnas syn på samhällsutvecklingen är rekordnegativ, det visade SOM-undersökningen som publicerades i slutet av mars. Vi har under de senaste åren gått igenom tuffa utmaningar, där sämre ekonomi och ökad kriminalitet varit två av de ämnen som stått i centrum.
”Om du ser till läget i dag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden?” Till den frågan fanns 33 svarsalternativ. Hela 75% svarade “Den organiserade brottsligheten”. Undersökningen visar tydligt vad det gör med ett samhälle när vi inte kan säkerställa trygga miljöer.
Att inte arbeta brottsförebyggande skapar arenor för kriminaliteten att verka
I början av maj publicerade Sydsvenskan en artikel som beskrev hur gängkriminaliteten rört sig uppåt i landet. Artikeln handlar främst om narkotikabrott, men den beskriver även hur man tydligt kan se att gängrelaterad kriminalitet vuxit i regionen.
Norra Sverige expanderar snabbt och nyetableringar möjliggör ökad regional tillväxt och konkurrenskraft. Regionen är en symbol för framtidens Sverige. Men om vi inte arbetar brottsförebyggande kommer både arbetsplatser och samhällsfunktioner skapa utmärkta arenor för kriminaliteten att verka i.
Så, vad blir samhällskonsekvenserna av att inte ha relevanta bakgrundskontroller?
En viktig förutsättning för att kunna genomföra relevanta bakgrundskontroller är via rättsdatabaser. Tingsrätten i Umeå (med flera) vägrar nu att lämna ut offentliga uppgifter till rättsdatabaser, med argumentet att rättsdatabaser inte kan ses som journalistisk verksamhet och därmed bryter mot GDPR. Men argumentet håller inte, seriösa bakgrundskontroller bryter inte mot GDPR.
En avgörande aspekt i den debatt som nu råder är att vi måste tänka ett steg längre och förstå konsekvenserna av att inte kunna kontrollera. Vi har högre krav på oss idag än någonsin tidigare. Att arbeta förebyggande är idag ett samhällsansvar.
En skrämmande konsekvens av bland andra Umeå tingsrätts agerande nu blir att exempelvis gängkriminellas kommande domar i de lokala tingsrätterna inte kommer att dyka upp i rättsdatabaser, vilket i sin tur gör att dessa inte fångas upp i framtida bakgrundskontroller.
Väger den enskildes integritet tyngre än den kollektiva kraften för att stå emot den organiserade brottsligheten?
Att inte ha möjligheten att kunna kontrollera innebär att varje ny möjlighet för samhället även blir en ny möjlighet för kriminaliteten. På våra arbetsplatser, i skolan där vi lämnar våra barn och hos läkaren när vi behöver söka hjälp.
Vi måste ge det svenska samhället rätt förutsättningar att blomstra – vi måste ta vårt samhällsansvar och arbeta förebyggande. Att begränsa verktyg och göra det svårare att kontrollera är inte rätt väg.
/Birgitta Edlund, vd, ToFindOut
LÄS MER:
🔗 Sara Persson, brottsförebyggande expert på Ekobrottsmyndigheten, om hur man som företag bör rusta sig mot kriminalitet och hur hon ser på samhällskonsekvenserna av att inte kunna göra kvalitativa bakgrundskontroller: ”Ofullständiga bakgrundskontroller leder till osund konkurrens där de som inte följer lagar kan konkurrera på oschyssta villkor”
💡 Ett klokt inspel i den pågående debatten från arbetsgivarorganisationer från rekryterings- och säkerhetsbranscherna i SvD Debatt: ”Tingsrätter hindrar bakgrundskontroll”
