Melodi-inga-bakgrundskontroller-festivalen

Årets upplaga av Melodifestivalen har skakats av problem som kunnat lösas genom bakgrundskontroller. Hur kunde det få hända?

I hela vårt avlånga land råder just nu Mello-yra. På lördag når vi klimax av den fem veckor långa tävlingen när finalen går av stapeln på Friends Arena. Det har dock varit en Mello-vår kantad av skandaler där faktiskt bakgrundskontroller – eller snarare bristen på dem – spelat en avgörande roll.

Flincks förseelser

Det var den 2 februari som beslutet kom att Thorsten Flinck inte skulle få uppträda på deltävlingen i Göteborg. Anledningen var att det tätt inpå tävlingen framkommit att han var involverad i en rättsprocess, vilket stred mot SVT:s regler. Eller? Andra deltagare i årets upplaga av Melodifestivalen visade sig vara dömda för bland annat penningtvätt och narkotikabrott, men fick ändå lov att deltaga. Thorsten Flinck hade inte fått någon dom, ändå var han den enda som SVT vidtog åtgärder mot. Var SVT drog gränsen för vad som var acceptabelt eller inte var minst sagt oklart.

Karin Gunnarsson, tävlingsproducent för Melodifestivalen, berättade i en intervju att deras bakgrundskontroller grundar sig i “förtroliga samtal” med artisterna och deras representanter men att de inte begär utdrag från belastningsregister. Dialog är en viktig del av en bakgrundskontroll, men den bör kompletteras med en mer omfattande kontroll av ekonomiska och juridiska frågor. På så sätt kan dialogen användas för att kontextualisera orsaken till eventuella förseelser. Det kan skapa en ökad förståelse för vad som inträffat, vilket ger ett bättre beslutsunderlag. Utdraget presenterar fakta svart på vitt. Samtalet nyanserar bilden.

Framför låten så som den är skriven

Att SVT:s policy hindrar artister som befinner sig i rättsprocesser är en sak, men att inte följa upp densamma är en annan. Speciellt när lösningen ligger nära till hands i form av en bakgrundskontroll. Att ha en policy som man inte följer är lite som att inte hålla sig till texten när man sjunger en låt, vilket inte är helt passande i Melodifestivalen.

Nu framkom det sent omsider att Flinck var involverad i en rättsprocess, men det hade kunnat upptäckas mycket tidigare. Åtal väcktes redan under vintern 2019, vilket kunnat ge tävlingsledningen gott om tid att byta ut bidraget mot ett annat eller hitta en ersättare som fått möjlighet öva in framförandet ordentligt.

Lär av Mellos misstag

Sätter man detta i ett organisationsperspektiv förstår man snabbt att det är en ohållbar situation. En policy ska givetvis följas, i annat fall är det ingen idé att ha den överhuvudtaget. Speciellt när det gäller säkerhetsfrågor. I ett företag där en rättslig förseelse kan avgöra huruvida en kandidat får ett jobb eller inte är det självklart att göra en kontroll. Detta görs innan kandidaten får jobbet, inte efter. I Melodifestivalens fall gjordes kontrollen efter att kandidaten hade fått jobbet, så att säga. För Melodifestivalens räkning hade bakgrundskontroller på deltagarna varit ett sätt att tidigt upptäcka saker med direkt påverkan på tävlingen. En enkel lösning på ett komplext problem!