Under hösten fyllde vi som bolag 15 år, och jag fick tillfälle att kort reflektera och summera bakgrundskontrollbranschens utveckling de senaste åren. Otroligt mycket har hänt, såklart.
En tydlig utveckling som vi framför allt sett under det senaste året är den växande insikten av att vårt välfärdssystem har varit och är under attack av kriminella och därmed har också en bredare förståelse för vikten av bakgrundskontroller ökat. Äntligen! En ny medvetenhet börjar spricka fram utifrån hur samhället ser ut idag. En lärdom mitt i behovet att öka kontrollerna är också att vi behöver ställa krav på transparens, att vi inte kan förlita oss på magkänsla. Vi har inte råd att endast reagera på problem som redan uppstått. Vi måste arbeta proaktivt och förebyggande. Och vi hoppas att denna trend fortsätter att utvecklas till att bli normen snarare än undantaget.
Samtidigt hör och ser vi att många är vilsna i frågan kring vad får man göra när det kommer till bakgrundskontroller. Med all rätt. Det är inte ett helt enkelt ämne.
Vi påminns om att vi har en viktig roll i att fortsätta förklara vad bakgrundskontroller är. Att det är skillnad på en bakgrundskontroll och ett belastningsregisterutdrag. Och vilka skillnader det kan vara på bakgrundskontroller beroende på hur de görs och vem som utför dem. Vi behöver fortsätta hjälpa stora och små organisationer att förstå vad som kan vara säkerhetsrisker i just deras verksamheter. Samtidigt som vi behöver fortsätta visa för fackföreningarna att vi i stort sett vill samma sak. Att vi alltid värnar kandidaten och individens integritet i dessa processer.
Är det någonting vi lärt oss i vårt arbete under året, och som vi fått bekräftat från flera olika aktörer från olika branscher, är det att det krävs ett aktivt och kontinuerligt arbete för att skapa trygga miljöer. Regeringen har betonat att det brottsförebyggande arbetet ska prioriteras och i juli trädde den nya lagen om kommunalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet ikraft.
Vi vet att bakgrundskontroller inte är hela lösningen på att komma till bukt med den arbetskriminalitet som råder. Men vi är en viktig bit i det stora pusslet som behöver läggas för att komma till rätta med arbetslivskriminalitet och brottsförebyggande arbete.
Under året och framförallt under hösten har det debatterats, skrivits och pratats om bakgrundskontrollers form flitigt. Var och varannan dag har vi kunnat följa Södertälje kommuns arbete med bakgrundskontroller, JO-anmälan och det beslut som till sist kom, och fackets syn på dessa. Södertälje kommun har kanske varit den kommun som främst sammankopplats med bakgrundskontroller i år. Men de har inte varit ensamma. Många andra kommuner har börjat se över bakgrundskontroller som verktyg. Bland annat har Botkyrka kommun under året genomfört ett pilotprojekt för bakgrundskontroller. För dem har det varit viktigt att framtagandet av piloten skulle ske i nära samarbete med de fackliga organisationerna, med hänsyn till de svårigheter som kan uppkomma av både etiska och praktiska skäl.
Utifrån dagens samhällsutmaningar är det tydligt att behovet av seriösa bakgrundskontroller är större än någonsin och att vår bransch behövs. Begreppet bakgrundskontroll är inte skyddat. Det finns idag en uppsjö av aktörer som säger sig genomföra bakgrundskontroller.
För oss på ToFindOut är det av yttersta vikt att vår bransch håller en hög standard och ständigt utvecklas. Vi medlemmar i branschorganisationen Bakgrundskontrollföretagen BKF är företag som valt att ha en gemensam och trygg GDPR-praxis och en gemensam branschstandard för att värna om en så trygg och etiskt riktig bransch som möjligt. Under våren lanserades en tillhörande kvalitetsstämpel till denna standard. En riktigt fin julklapp hade varit att denna kvalitetsstämpel en dag skulle kunna ses som en certifiering, och att vår bransch på ett tydligare (och mer korrekt) sätt skulle kunna klassa aktörer som seriösa och oseriösa. Vi får väl se vad nästa år bjuder på? Under året har glädjande nog två nya medlemsföretag anslutit till Bakgrundskontrollföretagen, som båda självklart lever upp till den gemensamma branschstandarden.
Redan i början av året efterfrågade vi en modernisering av lagstiftningen (men på rätt sätt!) och att politiken måste se samhällsnyttan med bakgrundskontroller. Händelser som IMY’s dom mot Verifiera, JO-beslutet mot Södertäljes kommun och rådande läge och klimat har tillsammans varit avgörande för att vi nu i november kunde läsa att statsminister Ulf Kristersson konstaterade att det idag tycks finnas lagliga hinder för bakgrundskontroller och att regeringen därav kommer att tillsätta en utredning som ska se över lagstiftningen. Så sent som i förra veckan hölls en interpellationsdebatt om bakgrundskontroller i offentlig sektor där även justitieminister Gunnar Strömmer bekräftade detta. Detta är en viktig signal och ger klarhet för alla kommuner som har påbörjat sitt arbete med bakgrundskontroller. SKR har också i dagarna skickat en hemställan till regeringen om åtgärder för att förebygga, upptäcka och motverka välfärdsbrottslighet.
Vi avslutar året med att känna en förhoppning att nästa år ska ta lika stora förflyttningar framåt när det kommer till att bakgrundskontroller är en självklar del i det brottsförebyggande arbetet och för trygga arbetsplatser – såväl i den privata som offentliga sektorn.
/Birgitta Edlund, vd ToFindOut
