Allt du behöver veta om internationella dvs. utländska bakgrundskontroller

Allt om internationella dvs utländska bakgrundskontroller

De vanligaste frågorna vi får när det kommer till internationella bakgrundskontroller är: Vad är de största skillnaderna mellan en svensk och internationell bakgrundskontroll, vilka uppgifter kan ni verifiera och varför tar det längre tid?

För de två första frågorna har vi skrivit en artikel som du kan läsa här: Vad är det för skillnad mellan en svensk respektive internationell bakgrundskontroll?

Men, innan du klickar dig vidare: För att besvara frågan gällande varför en internationell bakgrundskontroll tar längre tid att leverera har vi pratat med Lisa Söderlund, vår produktspecialist och teamleader för internationella bakgrundskontroller.

Det korta svaret är egentligen att både arbetsprocessen och innehållet i rapporterna kräver otroligt mycket mer manuellt arbete, vilket därför lägger på antal dagar vi behöver på oss att sammanställa en internationell rapport jämfört med en svensk, förklarar Lisa.

Så, hur ser processen då ut för våra researchers när de gör en internationell bakgrundskontroll?

– Processen börjar med att se likadan ut som vid en svensk kontroll, det vill säga att kunden lägger en beställning i portalen. Men redan i nästa steg behöver vi som researchers kliva in och hantera beställningen manuellt. Till skillnad från de svenska kontrollerna där vi kan verifiera kandidaterna med hjälp av Bank-ID och kontrollpunkterna alltid ser likadana ut, så behöver vi i en internationell bakgrundskontroll alltid anpassa det Scrive (digitalt signeringsdokument) som ska gå till kandidaten. Anpassningen utgår både från vilka kontrollpunkter rapporten ska innehålla, vilket land kontrollen ska göras i samt info om vilka uppgifter vi behöver att kandidaten förser oss med, berättar Lisa.

Tidigare bifogade kandidaterna sina uppgifter via Scrive och mail, men idag tar vi emot dessa bilagor direkt i kandidatportalen, för en smidigare och säkrare process. Inom kort kommer även en integration med Scrive att byggas direkt i vår kandidatportal, för att även lyfta in verifieringen dit.

Hur kan en arbetsdag se ut för dig som researcher i det internationella teamet?

– Min arbetsdag består såklart av mycket mailkontakt med både kunder och individer; alltifrån hur man ska fylla i ett Scrive, till vad vi kan verifiera i olika länder. Som produktspecialist behöver jag också hålla mig uppdaterad på vad som händer i världen, som exempelvis kriget i Ukraina och dess påverkan, att vi inte kan få ut lika mycket information därifrån längre. I min roll ansvarar jag också för koordinering av teamets arbete, fördelar beställningar och stöttar kollegor om frågor som dyker upp kring internationella bakgrundskontroller. Jag är också med på tech-möten för att förmedla våra behov, vilket betyder att jag får våra utvecklarteam att förstå hur vi jobbar och vad vi behöver i våra digitala portaler, för att hela tiden driva fram ett säkrare och smidigare arbete för såväl oss internt på ToFindOut, som för våra kunder och individer. Utöver detta ingår såklart att beställa underlag från våra samarbetspartners och leverera kontroller, säger Lisa.

När det kommer till de nordiska länderna gör vi bakgrundskontrollerna själva. Utanför Norden jobbar vi tillsammans med flera samarbetspartners när det kommer till informationsinhämtning från myndigheter i andra länder.

Finns det skillnader i hur svårt det är att få ut uppgifter som tredjepart?

– Det finns absolut skillnader när det kommer till att få uppgifter verifierade, framförallt i CV-delen i en bakgrundskontroll, alla företag och skolor vill inte lämna ut uppgifter till tredjepart. Men där skulle jag kanske ändå inte säga att det handlar om att det är en svensk eller internationell bakgrundskontroll, att det inte är landet som avgör, utan snarare företaget, säger Lisa.

Vad skulle du säga är den största skillnaden mellan en svensk och en internationell bakgrundskontroll?

– Den största skillnaden ligger helt klart i processen och hur vi som researchers jobbar med detta ”bakom” själva rapporten. Det tar mycket tid att få in och sammanställa all information, både från kandidatens håll och från våra samarbetspartners och aktörer runt om i världen. Själva rapporten skiljer sig inte jättestort i information och innehåll, även om det finns exempel på skillnader där också. Exempelvis är det endast Norge utanför Sverige som ger ut inkomstuppgifter, det gör inget annat land idag.

Lisa fortsätter:

– Vi har mycket mer kontakt med en internationell kandidat, då vi behöver mer information från kandidaterna själva innan vi kan sätta igång en internationell bakgrundskontroll. Ett exempel är att vi för vissa länders räkning behöver kandidatens föräldrars namn för att kunna koppla rätt id-kort med rätt individ, då föräldrarnas namn alltid står på id-korten i både Indien och Brasilien.

3 snabba

1. Vilket land är det svåraste att göra en bakgrundskontroll i?

Jag skulle nog säga USA, då det kan krävas upp till tjugo olika beställningar för en och samma bakgrundskontroll. I USA är det ju uppdelat mellan federal states och county, varför det kräver så många olika beställningar och förfrågningar.

2. Vad är det roligaste med att jobba med just de internationella bakgrundskontrollerna?

Det roligaste är att det är så pass brett och att man lär sig otroligt mycket! En väldigt rolig del är också att vi har mycket mer kontakt med kandidaterna och att de ofta är väldigt nyfikna på hur det går i processen och frågar om de behöver komplettera med någon information eller liknande. De är väldigt hjälpsamma.

3. Vilka länder gör vi flest bakgrundskontroller i?

Förutom våra grannländer (Danmark, Finland och Norge) så ligger Indien, Litauen, Storbritannien, Tyskland och USA i topp. Fram tills idag så har vi genomfört bakgrundskontroller i 90 länder!