Från Obamas Vita huset till bakgrundskontrollprocessen – nudging är helt klart ett verktyg för många kontexter. Men vad är egentligen nudging och hur kan det användas för att göra det lättare att äta mer frukt, men samtidigt få alla chefer att följa er policy för bakgrundskontroller?

Nudging kan vara ett av våra hetaste trendord just nu. Det började buzzas runt fenomenet redan 2015, när Barack Obama berättade att han planerade att införa nudging som arbetssätt i Vita huset. “Genom att använda insikter från beteendevetenskapen kommer vi att hjälpa vår regering in i tjugohundratalet.”, sa den dåvarande presidenten när det begav sig. Att Obamas välsignelse gav nudging en viss legitimitet och status är det ingen tvekan om. Men vad är nudging, egentligen? 

Faktum är att historien sträcker sig längre bak i tiden än 2015, precis som Obama refererar till ovan. Begreppet nudge myntades av nobelpristagaren Richard Thaler redan 2009. Nudge kan beskrivas som ett sätt för människor att göra bättre val genom små, enkla medel. En planerad liten mental knuff som gör att du väljer något framför något annat. Thalers teori bygger på att vi ofta vet vad som är bra för oss, vilket val som är rätt. Trots det går vi – inte helt sällan – åt fel håll. 

Så funkar nudging i praktiken

Genom nudging kan vi hjälpa andra, eller oss själva, att ta bättre beslut genom små förebyggande åtgärder. Ett fotsteg kan målas på marken bredvid papperskorg, för att göra det enklare för oss att ta beslutet om att kasta vårt skräp på rätt ställe. Frukt kan placeras vid kassan istället för kexchoklad, och så vidare. Men nudging kan även användas för att optimera helt andra processer. 

Spännande forskningsprojekt har exempelvis genomförts i sjukvården, där checklistor visat sig minska antalet komplikationer vid operationer. Inom pensionsområdet har fler personer fått hjälp med att komma igång med pensionssparandet genom att följa en tydlig plan i flera steg. Även kriminellas yrkesbana har nudgeats genom utskick av födelsedagskort med en uppmuntran om att söka hjälp. 

Den nudgeade bakgrundskontrollprocessen

En bakgrundskontroll är en närvarande del av alla moderna rekryteringsprocesser, men även vid förvärv och genomlysning av ledningsgrupper och styrelser. Värdet i bakgrundskontrollen förstår många idag, men det innebär inte per automatik att bakgrundskontrollprocessen direkt blir ett självklart moment i det dagliga arbetet. Åtminstone inte utan rätt stöd – och kanske en och annan liten knuff.

Det måste vara lätt att göra rätt. Med en nudgead process för bakgrundskontroller är det enkelt för varenda rekryterande chef att informera kandidaten samt för HR- och compliance-avdelningen att hantera – och radera – personinformationen rätt. Utan att tappa långsiktigheten i insatsen och värdet i processen, förstås. 

Nudgea bakgrundskontrollen i tre steg:

  • Skapa en checklista. Inför alla rekryteringar ska en rad, snabbt utförda, moment bockas av. Kandidaten ska informeras, beställningen ska läggas, rapporten ska läsas och ageras på.
  • Dela en manual för avvikelser. Gör det enkelt för både chefer och rekryterare att veta exakt hur ni som bolag agerar vid avvikelser. Vem eskalerar man frågan till, hur går det till och hur sköts dialogen med kandidaten? 
  • Följ upp processen systematiskt. Använd data för att skapa en enkel överblick av hur väl respektive chef eller avdelning följer er policy. Skapa en styrgrupp som följer upp löpande. Vilka svaga punkter verkar processen ha? Hur kan ni hjälpa chefer och HR för att göra det enklare att följa den? 

Och du, säg till om du behöver hjälp. 

För dig som är nyfiken på ämnet kan vi varmt rekommendera ekonomijournalisten och författaren Alexander Noréns bok Nudge – så funkar det. Ljudboksversionen skulle kunna beskrivas som ett sätt att nudgea din vardag – lyssna medan du tar en promenad.