För fyra år sedan hade var fjärde svensk aldrig ens tänkt tanken. I dag förväntar sig nio av tio att arbetsgivare gör bakgrundskontroller innan de anställer. Det är inte en opinionsförändring. Det är ett normskifte.

Från känslig fråga till självklar förväntan

2022 frågade vi svenska allmänheten vad de tyckte om att arbetsgivare undersöker om en person de funderar på att anställa har blivit dömd för brott. Svaret var splittrat: 52 procent tyckte att det var bra, 23 procent tyckte att det var dåligt – och en fjärdedel hade inte ens funderat på frågan.

Nu har vi ställt frågan igen, den här gången i samarbete med Aura Insights. 1 551 riksrepresentativa respondenter svarade under mars 2026. Och bilden har förändrats dramatiskt.

I dag säger 69 procent att det är bra att arbetsgivare undersöker om en kandidat har dömts för brott. Bara 7 procent tycker att det är dåligt. Motståndet har mer än halverats på fyra år. Den stora gruppen som inte hade någon uppfattning alls har krympt till knappt ingenting.

Det är den typen av förflyttning som inte händer av sig självt.

 

93 procent förväntar sig bakgrundskontroller – alltid eller för vissa roller

Det mest slående i undersökningen är inte acceptansen för kontroll av brottsdomar. Det är förväntan.

På frågan om de förväntar sig att arbetsgivare gör bakgrundskontroller innan anställning svarar 49 procent ja, alltid. Ytterligare 44 procent svarar att de förväntar sig det för vissa yrken och roller. Sammantaget förväntar sig 93 procent av svenska folket bakgrundskontroller i någon form.

Det är inte längre en fråga om huruvida kontroller är acceptabla. De är förväntade.

Och den förväntningen är remarkabelt jämnt fördelad. Oavsett om man tittar på ålder, utbildning, bostadsort eller partisympatier finns en bred majoritet som ser bakgrundskontroller som en naturlig del av rekryteringsprocessen.

 

Vad driver normskiftet?

En opinionsförändring av den här storleken kräver en förklaring. Och svaret går att hitta i hur samhällsdebatten har förändrats under samma period.

Organiserad brottslighet, infiltration i företag och offentliga verksamheter, välfärdsbrott och systematiska försök att utnyttja offentliga upphandlingar – de här frågorna har under de senaste åren rört sig från nischade specialrapporter till vardagliga nyheter. Chefer och HR-ansvariga som för fyra år sedan kanske såg bakgrundskontroller som ett specialverktyg för särskilt känsliga roller känner i dag igen riskerna på ett mer konkret sätt.

Det har förändrat vad man ser som professionellt beteende. Att kontrollera en kandidat upplevs i dag mindre som ett integritetsintrång och mer som ett uttryck för ett seriöst arbetsgivaransvar.

 

En mognande marknad ställer högre krav

Det är frestande att läsa den här undersökningen enbart som ett positivt kvitto – att marknaden växer, att efterfrågan ökar, att fler förstår värdet av bakgrundskontroller. Och det stämmer.

Men en mognare marknad ställer också högre krav. När bakgrundskontroller går från att vara ett undantag till att bli en förväntad del av rekryteringsprocessen förändras spelplanen för hela branschen. Frågan är inte längre om kontroller ska göras. Frågan är hur de ska göras – rättssäkert, proportionerligt och med tydliga processer för vad som kontrolleras, varför och hur informationen hanteras.

Det är där nästa fas avgörs. Inte i räckvidd, utan i metod, precision och ansvarstagande.

 

Inte om. Utan hur.

Undersökningen bekräftar något vi på ToFindOut ser i vardagen: bakgrundskontroller har passerat tröskeln från diskussionsfråga till samhällsförväntan. Det är ett viktigt skifte – inte minst för alla organisationer som ännu inte har systematiserade processer på plats.

För om 93 procent av dina framtida medarbetare förväntar sig att du gör bakgrundskontroller – vad säger det om vad som uppfattas som ett seriöst arbetsgivaransvar?

Undersökningen genomfördes av Aura Insights i mars 2026. 1 551 riksrepresentativa respondenter från svenska allmänheten över 18 år deltog.