I slutet av februari meddelade Högsta domstolen ett avgörande som förbjuder rättsdatabaser att fortsätta sin verksamhet i nuvarande form. Det är inte varje dag HD underkänner svensk grundlag men beslutet innebär att GDPR står över svensk grundlag och att det framöver därför blir betydligt svårare att ta del av offentliga handlingar från domstolar – en förändring som utan tvekan kommer ha stor påverkan på vår bransch.

Men HD-beskedet sträcker sig långt bortom en enskild bransch. Sverige står inför en av sina största utmaningar någonsin med ökande kriminalitet – och samtidigt väljer vi att begränsa ett av de verktyg som kan användas för att bekämpa den.

Vi kan inte annat än instämma med Expressens ledarsida efter domen: ”Justitierådets beslut att ställa GDPR över svensk grundlag är inte en seger för integriteten. Däremot är det en vinst för kriminella, som lättare kan gå under radarn.”

Enligt justitierådet Petter Asp innebär domen att en lagändring måste till för att rättsdatabaser ska kunna fortsätta verka som de gör idag – och därmed skickar han över frågan till politiken.

Expressen: Domen från HD är en present till kriminella

Medan domen från HD fortfarande väntade, överlämnades i oktober 2024 betänkandet Personuppgifter och mediegrundlagarna till Gunnar Strömmer av Utredningen om ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet. Utredningen föreslår att undantag från grundlagsskyddet ska kunna göras för rättsdatabaser som tillhandahåller personuppgifter, såsom domar och brottsmålsuppgifter.

Frågan vi bör ställa oss nu är om vi inte missar det väsentliga. Alltför snabbt fokuserar vi på att förbjuda och begränsa – när vi istället borde undersöka möjligheterna att förbättra och förstärka.

Behovet av bakgrundskontroller är tydligt och nödvändigheten är omedelbar. Nyheterna om hur kriminaliteten infiltrerar det svenska samhället – på arbetsplatser, bostadsrättsföreningar och inom välfärdssystemet – har blivit så vanliga att vi inte längre reagerar när vi ser rubrikerna.

Utmaningarna är ett faktum och vi behöver de verktyg som finns. Men detta innebär inte att de inte kan bli bättre.

Vi måste ställa krav på kvalité och sätta kandidaten först

Att värna om medborgarnas integritet är för oss en självklarhet. Trots tidigare avsaknad av krav eller lag är det enligt oss etisk branschstandard att hämta in ett godkännande från den som kontrollen berör. Vi sätter alltid kandidatens rättigheter först, och inhämtar alltid ett godkännande innan vi genomför en bakgrundskontroll. Därefter får kandidaten möjligheten att följa hela processen. En bakgrundskontroll ska vara transparent, kvalitativ och begriplig för kandidaten.

Vi kan inte låta bli att undra – har vi börjat i fel ände? De beslut som nu fattas drabbar i första hand hederliga medborgare- Det bästa sättet att värna Sveriges Invånare är inte genom att begränsa och förbjuda, utan genom att ställa högre krav på kvalitet och genomförande.

Rättsdatabaser i sig utgör ingen integritetskränkning – om vi istället fokuserar på att höja kraven på hur de används, stärka kvaliteten och säkerställa konsumenternas rättigheter, behöver vi inte förbjuda. Vi kan förbättra.