Gigekonomins följder är många. Fler och fler vill välja uppdrag själva utan att vara bundna till en specifik arbetsplats. Alla sadlar dock inte om till frilans, många går mellanvägen – blir konsulter. Frågan är hur bra koll ni har på konsulterna ni anlitar?
Sökandet efter frihet i arbetslivet blir alltmer påtagligt. Det går inte att blunda för att gigekonomin är droppen som skapat de ringarna på vattnet. En konsekvens av detta är att allt fler lämnar den traditionella fasta anställningen till att arbeta som konsulter istället. Enligt en rapport från Kompetensföretagen fick över en kvarts miljon svenskar jobb som konsulter via rekryterings-, bemannings och konsultbolag under 2018. En enorm siffra.
Med frihet kommer ansvar. Det gäller inte bara för konsulterna själva utan även företagen som anlitar dem. Uppdragsgivare är sällan lika angelägna om att göra en gedigen bakgrundskontroll på någon som kommer in som interim, driver ett projekt eller gör en kortare punktinsats. Den naturliga frågan blir: Varför? Det finns flera aspekter som gör att konsulter är viktiga att granska, kanske till och med viktigare än de fast anställda.
Konsultkontroll
Man skulle kunna argumentera för att en person som kommer in på ett kortare uppdrag är viktigare att ha koll på än någon som står inför en anställning. I och med att en konsult ofta hanterar affärskritisk information är det nästintill oansvarigt gentemot företaget att inte kontrollera personens bakgrund. Det finns ingen anledning till varför en konsult inte ska genomgå en bakgrundskontroll om en fast anställd har gjort det. Speciellt inte om de hanterar samma information.
Tillsättandet av konsulter är något som ofta ligger utanför HR-avdelningens ramar. En mellanchef eller projektledare har sällan kunskap om bakgrundskontroller och hur de används. Därför det är centralt för de som arbetar med personalfrågor att informera om och ställa krav på sina medarbetare, om denna process.
Gränslös kontroll
Av de 260 000 svenskarna som fick jobb via kompetensföretag under förra året var ungefär 70 000 födda utomlands. I Sverige finns det i regel gedigen information att inhämta om en person via myndigheter och företag. I andra länder är det inte självklart. Speciellt inte om personen i fråga varit verksam i ett land som ligger utanför EU:s gränser och således inte hör till den jurisdiktion som Sverige lyder under. Regler kring informationssäkerhet kan variera kraftigt och det kan vara svårt att kartlägga en persons bakgrund. Likväl måste det göras.
Att genomföra bakgrundskontroller på sina konsulter kan låta omfattande. Lösningen är att sätta upp en standardiserad rutin för hur man går tillväga. Det ska inte var några unika processer, snarare tvärtom. Inhämtar man samma typ av information varje gång man hyr in en konsult så blir det snart en naturlig del av arbetet. Låter man en extern part göra det går det dessutom mycket snabbare. Framförallt blir det säkrare.
