Hur fungerar frågor som bakgrundskontroller och säkerhetsrutiner i ett land som Kina? Vi har gjort en spaning till landet i öst och funnit några ledtrådar kring hur Kinas industri kan komma att påverkas av landets övervakningskultur.
Kina, landet i fjärran öster. Här bor idag en femtedel av hela världens invånare. Vi hör historier om från total fattigdom, till enorm ekonomisk tillväxt vidare till avancerade övervakningssystem, inte sällan riktade mot den egna befolkningen. Alla religioner finns representerade här, men stora motsättningar befolkningen och grannländerna emellan råder, de insatta talar om en stor misstro.
För er som verkar i den nordiska industribranschen är Kinas framfart inom robotteknologi och rutiner sannolikt intresseväckande. Kinesiska industribolag existerar inte bara inom en mer mogen marknad, de gör enorma vinster år efter år. Det är onekligen en svår uppgift att ta tempen på Kina, med alla dess restriktioner, speciellt gällande säkerhetsfrågor. I vår spaning syftar vi till att sprida ljus över frågan: Hur arbetar den kinesiska industrin med säkerhetsfrågor? Låt oss börja med att kika närmare på den kinesiska säkerhetskontexten.
Allt börjar med energi – och Marx
Det kan verka långsökt, men vår research leder oss till frågan om Asiens energitillförsel. Enligt en studie publicerad av Regeringskansliet väntas världsdelens energibehov öka dramatiskt, givet att den ekonomiska tillväxten i regionen växer i förväntad takt. Den kinesiska kolen och dess förbränning tär hårt på miljön och påverkar även grannarna – Japan har fått sina duster av surt regn.
För att lösa utmaningen har Kina satsat stort på kärnkraft, något som även det oroar Japan. Det är här vi kommer till kärnan av den pågående diskursen om Kinas syn på säkerhet. Kinas säkerhetsrutiner skrämmer grannländerna, till stor del med anledning av de värderingar som styr dem. Enligt Regeringskansliets studie är det sannolikt att de säkerhetsmässiga moderniseringsprojekt som Kina står inför kommer att drivas av klassiska, kinesiska traditioner – influerade av Marx och Konfucius. Marx lyfts och hyllas ofta fortfarande, senast i fjol hyllade Guo Weimin, Kinas vice informationsminister hur marxismens idéer vårdas av president Xi Jinping.
En ny försäkringsmarknad
Ett land som så länge varit framstående inom industrin torde också stå väl förberett för de många arbetsplatsolyckor som kopplas till fabrikernas maskiner? Det svenska försäkringsbolaget If ger en annan bild av Kina. I en riskbedömningsrapport skriver de att Kinas försäkringsmarknad bara funnits sedan 1998. Egentligen var först 2004 som landet, i teorin, uppfyllde Världshadelsorganisationen WTO’s anslutningsvillkor i försäkringsfrågan. If beskriver det kinesiska försäkringsområdet som komplext; exempelvis saknar inte sällan de lokala försäkringsbolagen yrkeskunnig personal. Trots det håller landet hårt på sina rutiner, restriktioner och processer kopplade till försäkringsfrågor.
Något som inte är nytt i Kina på säkerhetsfronten är övervakning på individnivå. Sveriges Riksdag skriver om hur big data används av staten för att bedöma och värdera medborgarna i olika syften – oftast i frågan om kreditvärdighet, eller vid visumansökan, men även för att avgöra om personen är lämplig för att adoptera en hund eller ska tillåtas vistas på dejtingsidor.
Övervakning eller bakgrundskontroll?
Att bakgrundskontroller bygger på big data är inte nytt, menar Jesper Larsson, affärsområdeschef och jurist på ToFindOut, som förklarar att även nordiska bakgrundskontroller använder big data. Däremot skiljer relationen mellan stat, individ och bakgrundskontrollbolag enormt. I Sverige kan aktörer använda en rad system och tillgångar för att undersöka personalia, juridiska spörsmål och ekonomisk historik,Nästan uteslutande används endast offentliga uppgifter när en individ granskas. Den kinesiska staten går längre än så, vanligen undersökt personers sök- och köphistorik online och vänlistor på sociala medier analyseras, trots låsta profiler.
– I Kina går staten förbi de gränser för personlig integritet vi skyddas av i Sverige. I mångt och mycket bygger bakgrundskontrollprocessen på samma syfte i Kina som här – arbetsgivare vill ha koll på vilka som kommer innanför dörrarna, exempelvis. Den stora skillnaden är den moraliska avvägningen kring vilken sorts information som helt enkelt inte är etisk att hantera. Där har Kina gått längre än vi som land någonsin kommer att göra. I Kina kallas det “cyber power”, vilket innebär att förstärka medborgarnas solidaritet genom att inte bara välja vad deras sökresultat online innefattas av, utan även logga och analysera deras internetanvändande, säger Jesper.
Sveriges Riksdag lyfter i sin rapport hur det finns tecken på att det kinesiska systemet på sikt kan komma att användas för att bedöma huruvida den enskilda invånaren ska får rätt till anställning, utbildning och sjukvård. Som motpol lyfts frågan kring om det vore möjligt för den kinesiska staten att skapa den sortens omfattning av information, i och med de oriktiga uppgifter som florerar på internet.
Av vår spaning kan vi utläsa att Kina, vår mest snabbgående nation, satsar enormt på tillväxt inom industrin och ökade säkerhetssatsningar. Från ett utomstående perspektiv ter det sig tydligt – Kinas övervakning av medborgare spiller över i frågan om bakgrundskontroller.
– Som svenskt industribolag som genomför bakgrundskontroller kan ni luta er tillbaka helt. Ni säkerställer era anställdas bakgrund, till en rimlig gräns. Sannolikt bygger era försäkringar på ett långsiktigt säkerhetsarbete uppbyggt för medarbetarnas bästa. På samma sätt blir bakgrundskontroller ett led av att bygga upp trygghet internt – alla kan känna sig på den säkra sidan med vilka som vistas i lokalerna, fastslår Jesper.
