En bakgrundskontroll i moderlandet USA fungerar annorlunda än i Norden. Faktum är att både lagstiftning och process även skiljer sig markant från delstat till delstat.
USA – bakgrundskontrollernas förlovade land. Det var där allt började, en gång. Det är även där användandet av bakgrundskontroller är mest reglerat idag. Samtidigt är det i USA det är som allra lättast att göra fel.
När historien började är något omtvistat. Somliga hävdar att termen dök upp strax efter att USA:s första kända fall av negligent hiring uppmärksammades. En negligent hiring innebär, i enkla ordalag, att arbetsgivaransvaret sträcker sig längre än i Sverige. Så pass långt att du som arbetsgivare riskerar stämning då en medarbetare agerat olämpligt – eller rent av brottsligt.
Kärt barn har många namn – och regler
Bakgrundskontroller i USA omfattas av ett övergripande regelverk, Fair Credit Reporting Act. Dess centrala funktion är att reglera de rättigheter och skyldigheter en arbetsgivare har. Precis som namnet skvallrar om innefattar regelverket även kreditupplysningar. Vi har ingen motsvarighet till Fair Credit Reporting Act i Sverige, men mest likt skulle en blandning mellan GDPR och Kreditupplysningen vara – möjligen.
Du som velat navigera landskapet gällande amerikanska bakgrundskontroller har sannolikt märkt att det är en komplex fråga att få grepp om. Till att börja med används en rad olika termer, såsom background check, pre-employment check, screening och vetting. Det är inte bara namnen som skiljer sig åt beroende på vem du talar med, eller var du befinner dig. Även reglerna ser olika ut.
Det övergripande regelverket hindrar nämligen inte delstaterna från att ha egna, strängare regler än andra. Men delstaternas möjlighet till eget lagstiftande kan även leda till att mindre omfattande bakgrundskontroller genomförs.
Siffrorna bakom kontrollerna
Det skulle kunna sägas att inställningen i USA, överlag, är striktare än i Norden när det kommer till att förhålla sig till sanningen. Det gäller även inom rekryteringsprocessen. I vissa stater är det en brottslig handling att ljuga om sin utbildning.
Så, vad beror det skarpa lagstiftandet på? Det är en stor fråga att besvara, men kanske finns en ledtråd i statistiken – och kulturen. Den rådande jurisdiktionen i USA och dess många regelverk är annorlunda än här. Stämningskulturen är ett tydligt exempel, som gör de amerikanska arbetsgivarna betydligt mer försiktiga.
En tredjedel av alla företag som går i konkurs i USA gör så på grund av omfattande stöld genomförd av medarbetarna. Kanske har även det bidragit till det klimat som, i jämförelse med Sverige, är betydligt mer kontrollerat. En amerikansk rekryteringsprocess syftar inte enbart till att finna den bäst lämpade kandidaten – personen ska även analyseras ur ett riskperspektiv.
Vad kan detta leda till, vilka steg har USA tagit för att balansera situationen och hur kan du som vill genomföra bakgrundskontroller i USA tänka? Mer om det i del två av vår miniserie om amerikanska bakgrundskontroller.
