Solvens 2-direktivet – det här måste ni göra

För några år sedan implementerades ett nytt EU-direktiv för att förbättra försäkringsbranschen i hela unionen. I höstas förtydligade även Finansinspektionen hur reglerna skall tolkas. Har ni anpassat er efter riktlinjerna?

Solvens 2-direktivet påverkar alla försäkringsbolag, inte bara i Sverige utan i hela EU. Denna harmonisering på området har två huvudmål – bättre konkurrenskraft och större trygghet för kunderna. I och med att lagstiftningen är omfattande kan det vara svårt att veta hur man på ett konkret sätt ska närma sig direktivet för att på sikt kunna uppnå full regelefterlevnad. Vi ger några konkreta tips.

Solvens 2 – bakgrunden

Bakgrunden till Solvens 2-direktivet avslöjas redan i namnet. Försäkringsbolagens betalningsförmåga är en central grundpelare i verksamheten. Solvenskraven har dock varierat kraftigt mellan EU:s medlemsländer, varför det nu görs en övergripande åtstramning som gäller för hela unionen.

Regelverket är uppbyggt på tre pelare. Det handlar om kvantitativa krav, kvalitativa krav samt rapportering. De kvantitativa kraven fokuserar främst på kapitalrelaterade frågor. Kraven på rapportering styr vilken information som ska hämtas in samt offentliggöras. De kvalitativa kraven är de som vi tycker är mest intressanta. Inom ramen för dessa krav faller nämligen säkerhetsfrågor och riskhantering.

Nya krav på försäkringsbranschen

I direktivets andra avsnitt finns det ett antal artiklar som reglerar företagsstyrningen för att säkerställa säkerheten för såväl interna som externa intressenter. I grunden handlar det om att ha tydliga rutiner för att bland annat säkerställa medarbetarnas lämplighet och goda anseende. Det är också ett explicit krav att det ska göras av en objektiv internrevisionsfunktion.

I höstas kom en rapport från Finansinspektionen där de uttalade sig om svenska försäkringsbolags implementering av regelverket. Deras uppfattning är att bedömningen av lämpligheten bör ske – åtminstone – årligen. Det kan dock uppstå situationer som kräver mer frekventa bedömningar, varför det i företagen bör finnas rutiner för att identifiera och hantera även sådana. Allt kan verka abstrakt, men en konkret lösning går att finna i bakgrundskontroller.

I takt med att tiden går så händer det saker i livet för oss alla. Det innebär att bakgrundskontroller till mångt och mycket är en färskvara, något som myndigheterna även tagit fasta på. Kontinuerlig uppdatering av säkerheten och kontroll av medarbetarna är därför numer ett krav. 

Lita på andra?

Vissa försäkringsbolag väljer ibland att outsourca somliga centrala funktioner. Det är i sig inget konstigt, men här sätter Finansinspektionen tydligt ner foten. Man kan inte förlita sig på sina underleverantörers försäkran om genomförda kontroller. Man måste själv kontrollera och äga processen. Det lämnas inget tolkningsutrymme i detta fall.

En extern samarbetspartner för bakgrundskontroller säkerställer att det inte blir några godtyckliga inslag i processen – och att mottagaren av rapporten alltid är behörig.

Förtroende är bra, men i detta fall är kontroll bättre.