Att krydda sitt CV kan kännas harmlöst – men konsekvenserna kan bli allt annat än små. Från fabricerade examina till falska referenser har fusket blivit så vanligt att sex av tio arbetsgivare säger att de stött på allvarliga felaktigheter i kandidaters ansökningshandlingar. För arbetsgivaren kan en enda bluff bli dyr, riskfylld – och i värsta fall skada både verksamhet och förtroende.

Svenska fall – från mc-president till BankID för referenser

Problemet är inte bara internationellt. I Helsingborg lyckades en man bluffa sig in som socialsekreterare genom att fabricera både utbildningsintyg och referenser. Referenserna såg till synes äkta ut – riktiga namn på riktiga chefer – men telefonnumren gick till hans vänner som glatt gav honom toppbetyg. Mannen, som i själva verket var en tidigare mc-president, hann under sin tid på socialförvaltningen göra otillåtna databassökningar kring personer i fängelse innan bluffen avslöjades.

När allt uppdagades införde kommunen nya rutiner: direktnummer till referenser accepteras inte längre, alla examina verifieras direkt via universitetens digitala tjänster och bakgrundskontroller kompletteras med sökningar i öppna källor.

Även Uppsala har skärpt sina rekryteringar efter vård- och omsorgsskandaler. Där krävs numera att referenser legitimerar sig med BankID innan de lämnar sina svar, för att säkerställa att de verkligen är den de utger sig för att vara. ”Tyvärr är det en trend att de som söker jobb förskönar sitt CV eller slirar på sanningen”, säger Elin Holthe, chef för Uppsalas nya rekryteringsenhet. Hon betonar också att falska referenser blivit vanligare – och att digitala kontroller är en väg bort från subjektiva bedömningar.

Problemet med CV-fusk

Problemet med CV-fusk sträcker sig från smärre överdrifter till rent bedrägeri. ”Embellishment”, det vill säga att försköna sin utbildnings- eller arbetshistorik, ses ibland som harmlöst – men det urholkar förtroendet i längden. En fransk bakgrundskontrollaktör rapporterade nyligen att upp till 10% av alla utbildningsbevis de granskar är felaktiga. Ibland är det just förskönanden, men även små avvikelser får konsekvenser i en hårt konkurrensutsatt arbetsmarknad. I Sverige har vi ingen central databas för att kontrollera examina, och ansvaret att avslöja bluffen ligger på arbetsgivare och bakgrundskontrollföretag. Som tur är finns det metoder och verktyg för att möta utmaningen.

Så undviker du CV-bluffar – fyra snabba tips

  • Verifiera utbildning och examina direkt med universitet eller högskola.
  • Följ upp arbetshistorik genom att kontakta tidigare arbetsgivare via officiella vägar.
  • Säkerställ äkta referenser – låt referenser legitimera sig digitalt, exempelvis via BankID.
  • Ta hjälp av experter – en extern bakgrundskontrollpartner kan spara både tid och dyra misstag.

Vinna förtroende genom transparens

Att genomföra bakgrundskontroller och CV-verifieringar handlar inte bara om att sätta dit en jobbsökare i fusk. Det handlar minst lika mycket om att skydda den övervägande majoritet kandidater som är ärliga. En rättvis och transparent rekryteringsprocess gagnar alla parter. Kandidater med rena kort får en trygghet i att alla behandlas lika och att meriter verkligen betyder något. Arbetsgivaren kan känna sig säker på att den person som får tjänsten har de kvalifikationer som krävdes – och att förtroendet mellan arbetsgivare och arbetstagare får en bra start.

Slutligen är budskapet enkelt: lita på, men verifiera. Ett glansigt CV kan imponera, men som vi lärt oss kan det också dölja rena falsarier. Med noggranna kontroller och rätt partner vid sin sida behöver ingen arbetsgivare gå på en dyr mina. Som vi brukar säga: det är bättre att veta – innan anställningsavtalet skrivs på. En CV-verifiering borde därför vara en självklar del av varje rekryteringsprocess. Det kan vara skillnaden mellan att välkomna en stjärna till teamet – eller att råka anställa en bedragare.