Foto: Anna-Lena Ahlström

“Framtiden kommer att definieras av dem som vågar aspirera på den”

Per Schlingmann om varför bakgrundskontroller kommer att bli standard, att vara maniskt intresserad av berättelser och hur behovet av modigt ledarskap stärks i takt med att företagen – förhoppningsvis – blir mer heterogena. 

Få har gjort, och gör, ett sådant avtryck i vårt samhälle som Per Schlingmann. Det är ganska svårt att sammanfatta hans arbete i ett kort intro. Vi gör ett försök. Sedan han lämnade politiken har han exempelvis skrivit en rad hyllade böcker. Från den framtidsspanande och trendsättande Urban Express till spänningstriologin som låg till grund för tv-serien Den inre cirkeln som går på Viaplay. En skönlitterär utflykt, säger han själv. Näst på tur står den gastronomiska feelgoodromanen Familjen Morelli, som Per släpper tillsammans med stjärnkocken Karl Ljung i april.

Utöver det rådger han företag och organisationer, är vice ordförande i SOS Barnbyar, föreläser landet över och är involverad i flera innovativa startups. Ett av dem är foodtechbolaget Ecoliving, som säljer superproteiner, quionoa med mera i eget varumärke. Ett annat är Voady som har utvecklat en plattform för frisörbranschen.

– För mig handlar det mycket om att se till vad som händer i världen, vilka förändringar vi ser och vilka som driver utvecklingen. Men jag är även maniskt intresserad av berättelser. 

“De flesta vill berätta om vad de gör, om nuet, medan alla beslut vi tar handlar om framtiden. De du når vill alltid nå framåt.” 

Allt handlar om hur mottagaren tar emot ditt budskap, säger Per, som menar att det nästan alltid finns ett stort gap mellan avsändare och mottagare. 

– De flesta vill berätta om vad de gör, om nuet, medan alla beslut vi tar handlar om framtiden. De du når vill alltid nå framåt. Det finns en kraft i att aspirera på det som är framtidsorienterat. Google har varit bäst på detta, historiskt. Deras affär är i grunden relativt enkel, i mångas ögon kanske till och med trist, men de kommunicerar förbi vad de gör idag. De flyttar in i framtiden och berättar om bilar, om glasögon. Framtiden kommer att definieras av de som vågar aspirera på den. 

I framtiden är bakgrundskontroller standard

Att kommunicera sin framtidsvision är en nyckel till att vinna förtroende, men att bygga en stabil trovärdighetsgrund handlar till stor del även om proaktivitet. Genom att låta konkreta handlingar och ställningstaganden väga jämnt mot nya, innovativa grepp balanseras helheten väl.

– Framtidens konkurrenskraftiga företag kommer att vara bolag som vågar pröva sig fram. Det gäller både nya erbjudanden, nya sätt att kommunicera men också vilken typ av människor man anställer. Bakgrundskontroller kommer att bli standard, idag och i framtiden. Det är positivt, men det kommer också att kräva mer av ledarskapet. Vi måste låta människor med en brokig bakgrund få en andra chans. 

Att värna om inkludering är en vital faktor, understryker Per.

– Jag har en stor tilltro till att de mest kreativa företagen kommer att vara de mest heterogena. Det krävs mod att våga ta in intryck från olika bakgrunder, att rekrytera personer som är olika en själv, men det kommer att löna sig.

Glöm inte medarbetarna under krisen

Genom åren har flera ledningsgrupper lutat sig mot Pers råd när det stormar. 

När det kommer till kriser och kriskommunikation, vad kan bristen på proaktiva åtgärder innebära? 

– Det finns många exempel, inte minst från de mer exekutiva befattningarna, där rekryteraren uppenbarligen inte har utfört en bakgrundskontroll. Då måste man som bolag vara tydlig med att man har begått ett misstag och kommer att göra annorlunda framåt. Sedan handlar det mycket om vilken tilltro som finns mot ledning och ägare. 

När krisen slår till är ledningsgruppens första impuls ofta att direkt rikta strålkastarljuset mot kunderna, med en rädsla att förlora dem. Per understryker sin tro på att alla har rätt till en andra chans, men lyfter ett vanligt misstag: att glömma bort medarbetarna.

– Om vi ser tillbaka på de stora, ikoniska svenska kriserna kan vi – utifrån sett – se att varumärkena slutligen repareras. Kvarstår gör ofta en fortsatt påverkan internt. 

Genom att värna om de interna relationerna kan den externa påverkan minskas.

– Alla affärstransaktioner bygger på tillit, inte minst i Sverige. Här definierar vi ett muntligt avtal eller ett handslag som något som gäller, det är både ovanligt och ömtåligt. Om medarbetarna inte känner förtroende gentemot företaget påverkas möjligheten att göra affärer negativt.

“Bakgrundskontroller spelar en viktig roll i  vårt samhälle. Vi lever i en verklighet som i  grunden blir allt mer transparent.”

Det grundtransparenta samhället

Ledarskap och transparens nämns idag så ofta tillsammans, numera. En positiv utveckling, givetvis, men vad bygger trenden på?

– I en föränderlig värld definierar vi framgång genom ledarskapets förmåga att driva framåt. Bakgrundskontroller spelar en viktig roll i vårt samhälle. Vi lever i en verklighet som i grunden blir allt mer transparent. Tillit består egentligen bara av en enda sak – autencitet. 

Vad innebär det för landets företagsledningar?

– Olika människor har olika moraluppfattningar, men i grunden handlar det om hur öppen och tydlig du är med vem du är. Det gäller offentliga personer, som inte kan leva på annat sätt än att allt de gör kan hamna på Expressens förstasida, men även de mer anonyma företagsledarna, säger han och förtydligar:

– Det finns en gammal tes i svenskt näringsliv om att verka utan att synas. Men du måste bygga trovärdighet över tid, på ett proaktivt sätt. Skapa krockkuddar genom att samla på dig tillitskapital. Utan det har du inget att falla tillbaka på om du råkar ut för problem. Här kommer åter bakgrundskontroller in. Det kommer att bli en självklarhet att genomlysa nyckelpersoner framöver.

Det var sannolikt inte enkelt att sammanfatta Pers karriär, eller snarare nuvarande engagemang, på några rader. Inte heller är det lätt att sluta ställa frågor om framtiden, samhället, ledarskap och bakgrundskontroller. 

Tack Per för det goda samtalet.