I USA genomförs bakgrundskontroller i samband med cirka 90 procent av alla nyrekryteringar oavsett vilken typ av arbete eller befattningsnivå. I Sverige är siffran bara några få procent och ofta gäller det då mer avancerade tjänster inom exempelvis bank eller finans och nästan uteslutande stora företag och organisationer. Men vi ser en snabb förändring och det blir allt vanligare för allt fler tjänster på olika nivåer. Något som både arbetstagare och arbetsgivare ser fördelar med.
Det har länge uppfattats som närmast genant att i Sverige göra en bakgrundskontroll, att ta reda på mer fakta, i samband med en anställning. Oviljan – och okunskapen – har i många fall resulterat i mindre eller mer omfattande dikeskörningar och problem för såväl företag som anställda. Att vi i Sverige ännu inte kommit längre kan uppfattas som förvånande med tanke på de relativt tuffa regler vi har när det gäller anställningstrygghet. En misslyckad rekrytering medför stora kostnader och är dessutom ofta väldigt svår att bli av med.
– Bakgrundskontroller handlar främst om att göra det enklare för företag och organisationer att göra rätt. Att skapa en systematik för hur de får fram och använder de uppgifter som finns och som blir en viktig del i helhetsbedömningen av den som söker en tjänst. Säger Birgitta Edlund, vd på ToFindOut, i bilagan Riskhantering för Dagens Industri 17 november.
