Så vill Frankrike förändra utbildningsscreeningen
Vad är en examen värd om den inte går att verifiera? Den frågan stod i centrum när Sally Lacoste och Rafael Melinon från Verifdiploma tog scenen under PBSA Europe Summit 2025 i Paris. I en presentation med både teknisk och politisk tyngd beskrev de hur Frankrike just nu gör om hela sin modell för utbildningsverifiering – med blockchain, EU-samordning och digital identitet som centrala byggstenar.
AR25 och EU:s digitala identitet
Bakgrunden är det statligt stödda projektet AR25, som syftar till att digitalisera och harmonisera alla franska utbildningsbevis. En del av detta är kopplat till det bredare EU-initiativet EU Digital Identity Wallet, där individers formella meriter, identiteter och behörigheter ska kunna lagras säkert och granskas förtroendeingivande. Ambitionen är tydlig: oavsett vilket EU-land du pluggar i ska du kunna söka jobb eller vidareutbildning i ett annat – utan att förlita dig på PDF:er eller manuella kontakter.
Var tionde intyg är felaktigt
Drivkraften bakom digitaliseringen är delvis teknisk effektivitet, men också ett växande problem: enligt Verifdiploma är upp till 10 % av de utbildningsdokument de granskar felaktiga. Det handlar inte alltid om renodlat fusk – så kallad embellishment, där kandidater ”förbättrar” sin utbildningshistorik, är vanligt. Men i en tävlingsinriktad arbetsmarknad får även små förskönanden konsekvenser för förtroendet. En annan försvårande faktor, eller snarare en motivator för franska arbetsgivare att få till en kvalitetssäkrad verifieringsprocess, är det faktum att en arbetsgivare inte har laglig grund för uppsägning om den anställde har fått arbetet på falska meriter.
En europeisk fråga – med olika svar
Under sessionen diskuterades också hur olika länder hanterar utbildningsbedrägeri. I exempelvis Tyskland, Kina och Sydafrika måste misstänkta fall rapporteras till polis. I Sverige saknas sådana krav. I stället läggs ansvaret på arbetsgivare eller screeningaktörer att upptäcka och hantera avvikelser. Samtidigt finns inget nationellt system för digital validering av examina, och universitet kan ha olika rutiner för vad som är verifierbart.
Tekniken finns – men vad gör vi med informationen?
Blockchain-lösningar för examensbevis finns redan i drift i flera europeiska länder. Men digital säkerhet och autenticitet räcker inte, konstaterade Lacoste och Melinon – det krävs också tydliga etiska och juridiska ramar för hur informationen används. Ska embellishment diskvalificera en kandidat? Hur gör man skillnad på kulturellt betingade förväntningar och aktiv manipulation?
En väckarklocka för Sverige?
Medan Frankrike strävar efter en nationell och europeisk samordning av utbildningsverifiering, står Sverige fortfarande utan ett enhetligt system. Arbetsgivare och bakgrundskontrollföretag får navigera i ett splittrat landskap av manuella rutiner och olika informationskällor. Samtidigt blir frågan om tillit alltmer central i en rörlig och digital arbetsmarknad.
Men trots avsaknaden av ett enhetligt system för digital verifiering av utbildningsmeriter, kan vi på ToFindOut ändå erbjuda en kvalitetssäkrad process. Genom att direkt kontakta universitet och lärosäten – både nationellt och internationellt – säkerställer vi att uppgifterna om examen, studietid och utbildningsnivå faktiskt stämmer. För våra kunder innebär det trygghet och transparens i rekryteringsbesluten. För kandidaterna är det ett kvitto på att processen är professionell, rättvis och baserad på verifierbara fakta.
