“Om vi inte väldigt snart förstår hur viktiga inköpare och upphandlare är för hållbar utveckling kommer vi få det oerhört svårt att motivera hur vi ska bli det land som går i framkant för hållbar utveckling”

Parul Sharma – författare, jurist, hållbarhetsexpert och enligt många en av våra mäktigaste kvinnor inom hållbarhet och näringsliv – om vikten av trygga och säkra leverantörskedjor och om hur vi tillsammans aktivt måste jobba för mål 12 inom Agenda 2030.

Att ta ansvar för planeten och alla däri har för svenska företag vuxit allt mer i popularitet de senaste åren. Åtminstone för de företag som önskar delta i arbetsmarknadens allt tuffare konkurrens. Men att säga och att faktiskt göra är som bekant vitt skilda saker. För varje år vi förvärvar mer kunskap, får större förståelse och allt djupare insikter i hållbarhetsfrågan får frågan om hur varje individ och företag måste anpassa sig allt viktigare fokus och relevans.  Och för Parul Sharma är det en lättnad att frågan i de offentliga debatterna äntligen rört sig från ett varför-perspektiv till en faktiskt fråga om hur vi ska gå tillväga för att uppnå hållbarhet – i alla dess aspekter. 

Men även om vi rör oss framåt är Parul tydlig med att krävs både fler och betydligt längre steg innan frågan kan omsättas i praktiken på ett adekvat sätt. En absolut nödvändighet för att åstadkomma den reella och viktiga förändring som krävs. 

– Det finns en grov underprioritering av just hållbara produktionskedjor. Enligt stickprov vi tagit sedan 2014 till idag har svenska företag större budgetar till hållbarhetskommunikationen än de har till sina inköp – och upphandlingsavdelningar för att stärka det faktiska hållbarhetsarbetet, mandaten och kompetensen. 

Stora utmaningar

Parul menar att det finns verklig anledning att tro att våra inköp- och upphandlingsavdelningar bär en av de mest centrala roller i vår nationella angelägenhet rörande global hållbarhet – inte minst med tanke på de viktiga ansvar de bär i samband med valet av sina leverantörer och produktionskedjor. 

– En stor andel av de varor och produkter som konsumeras i Sverige produceras i andra länder som har lägre – eller inga – hållbarhetskrav. Hållbar konsumtion och produktion, det vill säga mål 12 inom Agenda 2030, har av OECD identifierats som det mål där Sverige har störst utmaningar. Om vi inte väldigt snart förstår hur viktiga inköpare och upphandlare är för hållbar utveckling kommer vi få det oerhört svårt att motivera hur vi ska bli det land som går i framkant för hållbar utveckling. 

Det är alltså just granskningen av leverantörskedjorna som Parul menar måste bli bättre. De företag som utger sig vara goda och hållbara företag måste också aktivt ansvara för att de leverantörer de anlitar också går i linje med den hållbarhetspolicy företaget uppsatt. 

– Åtta av tio inköpare upplever i princip ingen skillnad när det gäller just hållbarhetsinsatser. Det är heller inte helhetsgreppet som är svårt, utan den i princip obefintliga uppföljningen av de så kallade kraven som ställs genom breda uppförandekoder. Nio av tio inköpare vet inte hur de ska verifiera att en leverantör, i exempelvis Kambodja, efterlever det svenska företagets hållbarhetsspektrum. 

Vikten av kontrollerade leverantörskedjor

Bakgrundskontroller, i form av leverantörskontroller, blir därmed ett högst relevant verktyg för yrkesgruppen. Inte minst för att kunna säkerställa och upprätthålla trygga och rättvisa leverantörskedjor på en global nivå – och därmed aktivt arbeta med att eftersträva mål 12.

– Att överhuvudtaget göra affärer med en part med vetskapen om att det finns ett kriminellt förflutet som även sipprat ner i kedjan, är en dålig affärsidé! 

Paruls budskap är tydligt. Förändring måste ske och det på ett drastiskt sätt. Agenda 2030 och specifikt mål 12 behöver större fokus och aktiva handlingsplaner tillsättas, efterföljas och kontinuerligt utvärderas för att undvika vad som de facto bidrar till ett globalt nödläge för både människa och miljö. 

– Produktioner av våra produkter och varor leder till lokala utsläpp och exploatering av människor och miljö. Kvinnor i våra produktionskedjor är väldigt utsatta och exploaterade. Likaså pågår en kraftig ökning av mutor till lokala myndigheter för att erhålla licenser och certifieringar för att klara av att checka av listan som den svenska kunden eller beställaren skickat.

Viljan till förändring – och möjligheten

Att handla med tillväxtmarknader och högriskländer får såldes direkta konsekvenser för dessa länders utsläpp, varför de aldrig enbart kan betraktas skyldiga till sin klimat- och människopåverkan. Uppföljning och utvärdering blir således centralt för svenska köpare och beställare – liksom utveckling och vilja att förändra etablerade beteenden. 

– Utbildningsinsatser, kompetensutveckling och ett tydligare mandat för den inköpare och upphandlare är extremt viktigt och det glädjer oss på the Academy for Human Rights in Business när vi får ingå i sådana satsningar. 

Sedan 2013 driver Parul verksamheten Academy in Human Rights. En verksamhet som i grunden arbetar med hållbarhetsrådgivning för att hjälpa andra verksamheter kunna uppnå hållbarhet. Verksamheten bedriver också utbildning och granskar leverantörskedjor. 

–  Vi har utbildat över 500 olika företag i olika delar av världen inom alla möjliga branscher och har granskat över 200 leverantörskedjor i högriskländer. Vår hållbarhetsrådgivning omfamnar områden som mänskliga rättigheter, ansvarsfulla leverantörskedjor, antikorruptionsfrågor, och Agenda 2030. 

Produktionskedjan: ditt ansvar för människa och miljön

Nu tar Parul åter sin kunskap och sammanställer till en bok. I syfte att vägleda, guida och informera om hur en kan närma sig hållbarhetsfrågan och omsätta informationen till faktisk handling uppmanar hon både operativa liksom bevakande intressenter inom hållbarhetsfrågan att ta del av sina konkreta tips och personliga berättelser. Detta i boken Produktionskedjan: ditt ansvar för människa och miljö.Parul Sharma

– Jag hoppas att bokens konkreta checklistor och övningar samt beskrivningar av hur grundliga genomlysningsprocesser, avtalsklausuler och uppföljningsstrategier bör se ut kommer väcka intresset för inköpare och upphandlare. Inte minst tillsammans med de personliga berättelserna från människor jag träffat världen över i mitt arbete med mänskliga rättigheter, antikorruption och miljö. 

Granska, kontrollera, utvärdera

Slutligen berättar Parul hur en redan i ett granskningsskede, med bakgrundskontroller och genomlysningar, bör ta följande punkter i beaktande: 

  • Om den potentiella affärspartnern finns i ett så kallat högriskland där hållbarhetsfrågor naturligt sitter på en skör tråd och efterlevnaden i grunden svår, så är det viktigt att använda sig av lokala experter på plats som kan stötta i en hållbarhetsgenomlysning. De kan granska lokala tillstånd och certifieringar samt söka i nationell media på lokala språk, på samma sätt som när ett bakgrundskontrollbolag genomför en mediesökning.
  • Gör en styrelsegranskning av samtliga ledamöter och försök se politisk anknytning, släktskap eller annan oegentlig historia.
  • En önskan att handla med tillväxtmarknader eller högriskländer leder till direkta konsekvenser för de landets direkta utsläpp. I detta arbete finns det enbart tre saker vi svenska köpare och beställare behöver tänka på och det är uppföljning, uppföljning och uppföljning.