AML eller rättare sagt Anti Money Laundring har på senare tid blivit ett ganska välkänt begrepp. Översatt till svenska betyder det inget klurigare än ”åtgärder mot penningtvätt” och syftar till flertalet regler och lagar som finns för att motverka penningtvätt i samhället. Vem eller vilka behöver då hålla koll på AML och vad ingår i dessa penningtvätts-åtgärder? Vi har här sammanställt det som är bra att veta om AML.

Vad är då AML och varför är det viktigt?

AML, alltså åtgärder mot penningtvätt, består av flertalet olika verktyg, lagar och förfaranden som är viktiga för bland annat finansiella institutioner, banker och samhället att använda sig av. Detta för att kunna förhindra och förebygga samhällsskadliga aktiviteter, så som ekonomisk brottslighet i olika former, finansiering av terrorbrott och organiserad brottslighet. Dessutom skyddar AML det enskilda företaget från dåligt rykte, rättsliga tvister, varumärkesskada m.m.

AML är alltså ett effektivt hjälpmedel för att kunna råda bot på brottslighet som ”tvättar” sina pengar genom ”vanliga”, icke-brottsliga företag.

Penningtvätt i sig är ett verktyg som kriminella använder sig av för att få ”olagliga/kriminella pengar” att framstå som att de vore införskaffade på lagligt vis.

Vilka behöver ha koll på AML?

Allt fler sektorer i samhället behöver använda sig av AML. Främst är det banker och finansiella institut, men även detaljhandeln, offentlig sektor, försäkringsbranschen och kapitalmarknader är exempel på några som aktivt behöver arbeta mot penningtvätt. Att hamna i en penningtvättshärva betyder stora konsekvenser för både företag och samhälle.

Finns det några exempel på AML-åtgärder?

1. Granskning av transaktioner – För att kartlägga beteenden eller mönster som kan tyda på penningtvätt finns särskilda verktyg för att granska transaktioner i realtid. Detta underlättar för finansiella institutioner att få kontroll på pengaflödet.
2. KYC (Know Your Customer) – Genom att identifiera sina kunder (med t.ex. bakgrundskontroller) och deras transaktioner kan man arbeta brottsförebyggande. KYC har blivit ett effektivt verktyg för företag som vill kolla upp identiteten på potentiella kunder, samt undersöka eventuella risker för ekonomisk brottslighet som kan finnas med denne. Det har alltså blivit ett verktyg som hjälper till att avslöja om ens kunder (eller potentiella kunder) kan tänkas vara del av illegal verksamhet, terrorism, penningtvätt eller andra olagliga affärer. Läs mer om detta här.
3. Myndighetssamarbete – När olika institutioner och myndigheter samarbetar för att hitta gemensamma arbetssätt och för att dela information skapas ett starkare motstånd mot brottsligheten.
4. Anmälan av misstänkta transaktioner/aktivitet: Om en finansiell institution misstänker penningtvätt eller ser ett ovanligt mönster är de skyldiga att kontakta tillämpliga myndigheter, så att dessa kan utreda saken vidare. Tack vare denna skyldighet att anmäla misstänkta transaktioner sätts utredningar och insatser in för att kartlägga och eliminera organiserad brottslighet och penningtvätt.
5. Utbildning av medarbetare: Sist men inte minst är det viktigt att utbilda de som arbetar inom företag som riskerar att utsättas för penningtvätt. Att anställda har koll på de kriminellas arbetsmetoder och vilka de senaste tillvägagångssätten är, är av stor relevans.