Att sätta andras intressen först

Bakgrundskontroller är ett oerhört mångfacetterat ord. I realiteten kan det till och med ses som ett paraplybegrepp, vari flera andra funktioner och verktyg faller in under. Ett av dessa är integrity due diligence..

Jesper Larsson är jurist och affärsområdeschef på ToFindOut. Han har långtgående erfarenhet på området och hjälper oss att bena ut det hela. Man kan säga att vi har två huvudspår när det kommer till bakgrundskontroller och det är vilken grund man stödjer sin behandling på. Den absoluta merparten av ToFindOuts bakgrundskontroller genomförs med ett samtycke från den kontrollerade. Övriga kontroller genomförs med en intresseavvägning, det vill säga att man ställer behovet av informationen mot intrånget i den personliga integriteten.

Vad är en compliancekontroll?

– Det är en bakgrundskontroll som görs i andra fall än vid explicita rekryteringsbehov. De är mer specifika i sin utformning, och genomförs ofta både på företag och företag. Ofta genomförs de i syfte att uppfylla ett specifikt regelkrav, såsom för att motverka penningtvätt och terroristfinansiering. Det handlar om riskhantering. Om att ett företag vill säkerställa att en leverantör uppfyller vissa standarder eller för att kontrollera så en samarbetspartner har rent mjöl i påsen.

Användningsområdet för en bakgrundskontroll med intresseavvägning som grund för behandlingen av personuppgifter är med andra ord stort. Genomförandet kräver lika bred som djup kompetens inom snåriga regelverk och riktlinjer. Vilken information som ska samlas in och hur många uppgifter man kan och bör spara varierar stort. Jesper utvecklar.

– Vi har kontroller som genomförs med intresseavvägning idag som ett separat affärsområde för att det är så otroligt regel- och kunskapsstyrt. Det krävs en viss expertis för att kunna genomföra dem. Visserligen är de nära angränsande bakgrundskontroller men dessa skräddarsys i en än större mån jämfört med de som görs i rekryteringssammanhang. De är dessutom mer omfattande. Bland annat så finns det exempel på bolag som gör dessa typer av kontroller på hela avdelningar för att samla specifik information om en stor grupp personer samtidigt. Det kan föranledas av att det kommer nya krav från myndighetshåll som man måste anpassa sig till. Compliance, helt enkelt.

Hur vanligt är det att bolag genomför den här typen av mer omfattande och regelstyrda kontroller i dagsläget?

– Det blir allt vanligare som en följd av både internationaliseringen och striktare regelverk. Detta har också väckt en noggrannhet hos många företag som vill säkerställa att man även samarbetar med företag som agerar rätt och riktigt. Ringarna på vattnet sprider sig snabbt och strävan efter att förekomma snarare än förekommas har växt sig allt större. Det har på sätt och vis blivit en varumärkesfråga för många att på det här sättet visa att man bedriver en seriös verksamhet.


Jesper blir tyst och tänker ett tag. Sedan fortsätter han.

– En bakgrundskontroll borde egentligen vara en given del i alla typer av upphandlingar, oavsett bransch. Det är ett otroligt effektivt sätt att göra bättre och mer välgrundade investeringsbeslut. Vid en leverantörskontroll så är generellt sett kontrollen på nyckelpersonerna försummad. Man fokuserar bara på bolaget. Det är dock inte i bolaget som största riskerna finns utan i personerna som arbetar i det. Många ser bara till det finansiella kapitalet men glömmer bort humankapitalet – det är en fara i sig.