BRISTANDE RUTINER SKAPAR ONÖDIGA KRISER FÖR SVENSKA BOLAG

BRISTANDE RUTINER SKAPAR ONÖDIGA KRISER FÖR SVENSKA BOLAG

Bristande rutiner skapar onödiga kriser för svenska bolag

Sverige brukar kunna räkna med att ligga bra till när globala korruptionsindex såsom Transparency Internationals Corruption index publiceras. Men en blandning av naivitet, rutinbrist och okunskap fortsätter att generera onödiga kriser för svenska företag.

Det senaste exemplet på detta är Bombardier Transportation Sweden AB, som misstänks ha slussat pengar genom ett ”partnerföretag” i Azerbajdzjan i samband med en upphandling. Någon, eller några – troligen azeriska politiker och tjänstemän med inflytande över affären – kan ha tagit emot upp till en miljard kronor i mutor. ”Partnerföretaget”, Multiserv Overseas, existerar endast på papper och användes sannolikt för att slussa pengar till kända skatteparadis som Panama, Cypern och Belize och rapporteras dessutom ha kopplingar till en grupp korruptionsmisstänkta ryska affärsmän.

Att upphandlingen vanns spelar i detta sammanhang mindre roll: affären kan bli mycket dyrköpt för Bombardier då brott kan ha begåtts inte bara enligt svensk utan även enligt amerikansk och brittisk lag. Detta öppnar för flera rättsprocesser och potentiella viten i miljon eller miljardklassen liksom negativa konsekvenser för varumärke, rykte och framtida kommersiella utsikter.

Svenska banker brister fortsatt i rutinerna

Medier har tidigare rapporterat om svenska bankers inblandning i en rysk penningtvättshärva varvid upp till 700 miljarder kronor förts ut ur landet. Mellan 2011 och 2014 slussades pengar från Ryssland via lettiska Trasta Komercbanka och moldaviska Moldindconbank för att slutligen hamna hos ryska affärsmän och 5000 företag med konton i 732 banker i 96 länder. Alla fyra svenska storbanker, Danske Bank och norska DNB finns med bland de hundratals banker pengarna har spårats till. Enligt vice generaldirektör på Finansinspektionen, Martin Noréus, har det tidigare funnits brister hos bankerna och att FI ska följa upp de nya uppgifterna i sin löpande tillsyn. Bankernas problem kan illustreras av att så sent som 2015 delade FI ut maxböter till flera svenska banker, framförallt Handelsbanken och Nordea, för stora brister i AML-funktionerna.

Regeringen: Kampen mot korruption en prioriterad fråga

Enligt finansminister Magdalena Andersson (S) ökade antalet anmälningar om penningtvätt med 40% under 2016. Sveriges regering menar att kampen mot korruption är en ”prioriterad fråga” och att svenska företag spelar en ”central roll” i arbetet. Regeringen förväntar sig att de tillämpar och efterlever en tydlig antikorruptionspolicy. Det ställs även nya krav på transparens inom landet: från och med i höst kräver FI att företag även registrerar ägarstrukturer hos bolagsverket. Generalsekreteraren för Institutet mot Mutor (IMM), advokaten Natali Phalén, menar att det finns ”ett stort mörkertal” kring svenska företag som verkar internationellt: ”Jag tror att vi i Sverige är en aning naiva.”

Att inte veta vem man gör affärer med är inte heller någonting som är begränsat till den internationella arenan: i Malmö har flera lokala företagare blivit stående utan betalning efter att ägarna till en nyöppnad lyxbutik lämnade landet och efterlämnade stora skulder. Problemet är inte ens begränsat till den privata sektorn. I samarbete med raset på Södertäljebron försenades återställningen av denna samhällsviktiga funktion av anlitandet av underleverantörer som saknade korrekt kompetens. I Falun har kommunalt ägda Falu Energi & Vatten nyligen kritiserats för att ha inlett ett samarbete med skandaltyngda EcoDC för att öppna en serverhall, ett arbete som pausades efter ett avslöjande av företagets tidigare inblandning i skatteflykt och illegal verksamhet.

Medborgarna får betala priset

Vanliga skattebetalare och medborgare i korruptionsdrabbade länder som Azerbajdzjan, Mongoliet och Ryssland får känna av de värsta effekterna av mutorna och penningtvätten. Korruptionsexperten och styrelseledamoten i TI:s svenska avdelning, Louise Brown, sammanfattar dess förödande följder: ”Korruptionen är en av vår tids största gissel. Den är roten till mycket fattigdom, miljöförstörelse och brott mot mänskliga rättigheter.” För svenska företag innebär dessa kortsiktiga affärer potentiella miljardförluster utomlands när internationella regelverk och övervakningssystem skärps. Företag kan ställas inför rätta inte bara i Sverige eller landet där affären görs utan även i ett tredje land där transaktionerna utförs. Även svenska skattebetalare drabbas när pengar överförs till skatteparadis eller företag riskerar konkurs eller förluster på grund av bristande kunskap om vilka man gör affärer med.

Ett mer hållbart sätt att göra affärer är att veta vem man gör med affärer med – känn din kund eller motpart – och att vara medveten om farorna med att göra affärer med länder som hamnar långt ner på TI:s lista. Det räcker inte bara att ha rätt attityd: man måste också ha rätt kunskap.

Johan Wahlström, analytiker ToFindOut Integrity Due Diligence

Det är bättre att veta,

 kontakta oss.